Tillbaka till Kapitaltillskott.nu

Angående artiklar om kapitaltillskott i Dagens Nyheter

Dagens Nyheter har i två artiklar, 2013-01-31 och 2013-02-07, skrivit om frivilliga kapitaltillskott i bostadsrättsföreningar. I artiklarna har bl.a. Magnus Löfgren från Jurideko Fastighetspartner intervjuats. Vi på Jurideko Fastighetspartner ser positivt på att ämnet uppmärksammas i Sveriges största morgontidning och välkomnar bostadsrättsföreningar som vill veta mer att kontakta oss.

I den första artikeln uttalar sig Helena Klåvus vid SBC generellt om kapitaltillskott och Magnus Löfgren mer specifikt om frivilliga kapitaltillskott. Det framgår bl.a. att avgiften sänks för de som väljer att göra frivilligt kapitaltillskott men är oförändrad för övriga. Det framgår också att det krävs en stadgeändring med särskilda majoritetskrav för att införa systemet. Ett exempel på hur boendekostnaden kan påverkas finns med i DN’s faktaruta. Efter den första artikeln valde DN att göra en uppföljning där frivilliga kapitaltillskott återigen beskrivs men det även tas upp viss kritik. Några repliker från Magnus Löfgren finns även med i denna artikel men det finns anledning att lite närmare kommentera den specifika kritik som finns med i artikeln.

Dels uttalar sig Jörn Liljeström, Lex advokatbyrå, om att modellen med differentierade andelstal är trasslig och dyr. Det är inte oväntat att Jörn Liljeström uttalar sig på det sättet då han har ett eget upplägg för kapitaltillskott som går ut på att den vanliga årsavgiften (som normalt tas ut månadsvis) tillfälligt höjs till det belopp som kapitaltillskott ska göras med. Vi anser att detta sätt att genomföra kapitaltillskott kan strida mot bostadsrättslagen då årsavgiften endast ska tas ut för att täcka föreningens löpande kostnader. Det är också bara praktiskt genomförbart om alla medlemmar vill göra kapitaltillskott eller är beredda att underteckna ett särskilt avtal.

Erik Davidsson på Borevision är negativ till frivilliga kapitaltillskott som han anser är komplicerat och skapar ojämlikheter i föreningen och hänvisar till att de sett konkreta fall där det har skapat problem. Vi anser att sådana problem inte uppkommer med tydliga och utförliga stadgebestämmelser och andelstal som anges i lägenhetsförteckningen m.m. Det kan inte heller vara föreningar vi har hjälpt som åsyftas då ingen av de föreningar där kapitaltillskottsinbetalningarna är genomförda har revisorer från Borevision. Vår erfarenhet är att en process för att möjliggöra frivilliga kapitaltillskott har positiva sidoeffekter som att föreningar och ekonomiska förvaltare uppmärksammas på att de även måste dokumentera och informera om de löpande amorteringar föreningen har gjort genom åren vilka också är kapitaltillskott som är avdragsgilla vid försäljning. Att systemet innebär att olika grupper har olika avgifter är svårt att se som en nackdel då bostadsrätter i de flesta föreningar har olika avgifter och olika skulder i föreningen och privat redan idag. Då är det snarare negativt för sammanhållningen att inte ge dem som önskar möjligheten att skjuta till sin andel av föreningens lån för att sänka sina boendekostnader.

Eriks Davidsson är även skeptisk till marknadsvärdeökningen bl.a. genom synpunkten att många köpare är mer intresserade av färgen på tapeterna än föreningens ekonomi. Även om alla bostadsrättsköpare inte fullt ut är medvetna om sin andel av föreningens skuld är alla medvetna om nivån på månadsavgiften och att den tillsammans med läget och arean är de viktigaste faktorerna för vad man är beredd att betala för en bostadsrätt. Frivilligheten gör också att alla medlemmar har möjlighet att göra sin egen bedömning och agera därefter.